Säkerhetsrutiner saknas – fortfarande

Hur kan både butikschef och skyddsombud missa att en kapad telefonledning leder till att telefoner och överfallsalarm inte fungerar? Svaret är att man slarvat med Risk- och konsekvensbedömningar och att bemanningen ute i butikerna är så snål att ingen har tid att följa upp situationen när både personal och kunder påpekar att överfallslarmet antagligen inte fungerar. En butik utan telefonledning har också extra mycket kontanter, eftersom kortläsarna inte fungerar utan kontakt med respektive bank. Den farliga situationen är uppenbar.

Två dagar efter att Systembolaget genomfört en arbetsmiljödag för butikschefer och skyddsombud, och samma vecka som personaltidningen Bouquet hade Tema: Vår hälsa med fokus på just säkerhet, ignorerades en allvarlig situation på en butik i södra Stockholm, när överfallslarm, telefoner och kortläsare på butiken var helt utslagna. Den snåla bemanningen gjorde dessutom att butiken öppnades av en ensam anställd, som alltså saknade larm eller andra möjligheter till kontakt.

Så snart DFSA blev varse om den farliga situationen uppmanades skyddsombudet, som också var ansvarig för butiksdriften då butikschefen (BC) inte var närvarande, att lägga skyddsstopp tills åtgärder hade vidtagits. Trots detta ignorerades den allvarliga situationen helt och hållet. Först när DFSA:s skyddsombud på en annan butik kontaktats, samt att DFSA:s medlem sagt att det var aktuellt att ringa Arbetsmiljöverket (AV), beslöt ansvarig att kontakta BC och områdeschefen (OC). Detta resulterade direkt i ett beslut om att en extra uniformerad vakt kallades in samt att en fungerande telefon skulle levereras till nästkommande dag, men nu hade klockan hunnit bli så mycket att det var dags för butiken att stänga, utan att en extra vakt hade hunnit komma.

När kortläsarna inte fungerar samlas extra mycket kontanter. I kombination med att överfallslarm, interntelefoner och utgående i telefoner är utslagna är detta en stor säkerhetsrisk. Den kaotiska situation som uppstår när alla kunder uppmanas gå till bankomaten och återkomma med kontanter gör det också uppenbart för allmänheten (också dess kriminella delar) att butiken har problem med kommunikationerna.

Det långsamma handlandet från butiksledningen, och att man inte lyssnar när anställda slår larm om en allvarlig situation, är en stor del av problemet (vilket har en direkt koppling till butikens ekonomi, då en stressad personal har svårt att hinna lyfta arbetsmiljöproblem och att det kostar att följa upp påtalade brister). En annan är att Systembolaget trots år av påtryckningar från DFSA fortfarande inte ställer krav på butikerna att genomföra s.k. Risk- och konsekvensbedömningar, samt inte ger butiken den budget som krävs för ett fungerande arbetsmiljöarbete. Vidare har Systembolaget sedan länga slutat med egna arbetsmiljökonsulter, som tidigare åkte ut till butikerna och kontrollerade att BC och OC klarade av arbetsmiljön.

Trots arbetsmiljödagar och en personaltidning med tema hälsa och säkerhet, så har DFSA uppfattningen att det på flera butiker inte är någon annan part än DFSA som på ett adekvat sätt driver arbetsmiljöarbete (men självklart finns enskilda arbetskamrater som står upp för vår arbetsmiljö!).

Flera av DFSA:s medlemmar har skyddsombudsutbildning och på två av våra butiker i Stockholm har deras arbetsmiljöarbete lett till direkta åtgärder. Exempelvis är det DFSA som krävt Risk- och konsekvensbedömningar på bl.a. 0170 Globen och 0168 Gullmarsplan. Trots detta har Systembolaget vid butiksflytt och ombyggnation försökt gå bakom ryggen på DFSA och skyddsombuden genom att bl.a. inte låtit skyddsombud närvara vid planering och struntat i bedömningarna. Detta slarv öppnar för okunskap och handfallenhet när olyckan väl är framme, som när en telefonledning kapas.

Systembolaget har i grunden god arbetsmiljö, med exempelvis hjälpredskap och friskvård, samt bra säkerhet, med överfallslarm och både civila och uniformerade väktare, men detta gör inte att man kan luta sig tillbaka och dra in på nödvändiga rutiner. Arbetsmiljöverket genomförde under våren en undersökning av mindre butiker och 70 % av butikerna brast i säkerhetsarbetet. Även om Systembolaget inte är att se som en mindre butik, så har både DFSA och Systembolagets centrala Skyddskommitté konstaterat att det saknas tillräckliga arbetsmiljörutiner – förmodligen i alla Systembolagets butiker.

Utredningen av det inträffade är inte klar än, men DFSA har sedan tidigare en bra dialog med OC i arbetsmiljöfrågor och har en förhoppning om att efterarbetet kommer att leda till förbättringar som också kan spridas till andra butiker. Tillsammans gör vi Systembolaget till en bättre arbetsplats.

Det är farligt i kassan

Förlikning i diskrimineringsärendet

Parterna har nått en förlikning i diskrimineringsärendet i Stockholms Tingsrätt (FT 681-10). DFSA:s medlem kompenseras för den uteblivna löneökningen under föräldraledigheten och får ett lönepåslag som motsvarar påslaget året innan. Medlemmen accepterar också att den tjänstledighet för annat arbete under det aktuella revisionsåret, som Systembolaget hävdat låg till grund för det lägre lönepåslaget, också vägs in. Likt i andra ärenden så uteblir skadestånd även i detta ärende, då DFSA anser att det viktigaste är att parterna gemensamt kan lösa sakfrågorna. Arbetsgivarsidan försökte länge få ärendet preskriberat, men när man tvingades backa i den delen kunde parterna nå en förlikning.

Bit ihop

Hur mår Systemet?

Återigen har DFSA blivit den part som tar initiativ till arbetsmiljöarbete i Systembolagets butiker. Den här gången är det Systembolaget Globen som har slarvat med sina arbetsmiljörutiner.

Det har skett stora förändringar i arbetsmiljön på Systembolaget Globen pga av att butiken ska flytta, då en idrottsarena ska byggas där butiken idag ligger. Sedan flera månader är området kring butiken en byggarbetsplats och bygget har på flera sätt redan påverkat arbetsmiljön och bemanningen på butiken. Trots detta har inga riskbedömningar gjorts.

Efter att DFSA kontaktat såväl lokalt skyddsombud som den centrala Skyddskommittén meddelade butikschefen att riskbedömningar för den nya butiken ska göras i slutet av augusti. Detta är bra och ett steg i rätt riktning, men riskbedömningar borde ha gjorts för minst två mådar sedan innan arbetsmiljön förändrades på butiken.

DFSA svarade med att meddela att huruvida det idag är för sent att göra riskbedömningar får riskbedömningarna utvisa. Riskbedömningarna ska göras som en del av det strategiska arbetsmiljöarbetet och DFSA kommer inte att acceptera att detta skjuts på framtiden ytterligare eller helt hoppas över av någon anledning. Butikschefen och det lokala skyddsombudet har även blivit uppmanade av DFSA att läsa AFS 1982:03 samt AFS 2001:01, rörandes strategiskt arbetsmiljöarbete och ensamarbete, för att underlätta det fortsatta arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljön och bemanningen på butiken har påverkats kraftigt och som exempel kan nämnas att försäljare pga av bantad bemanning varit ensamma i butiksutrymmet under öppettiderna och ensamma stängt butiken. Vidare har arbetsmiljön påverkats av damm, läckage och trasiga fläktar.

Situationen blir inte mindre allvarlig av att DFSA även tidigare varit de som tagit initiativ till utredningar av arbetsmiljön i Systembolagets butiker. Under 2008 drev DFSA tillsammans med den övriga personalen på 0168 Gullmarsplan på i arbetsmiljöarbetet även på den butiken. Enligt Systembolagets huvudkontor ska det numera finnas rutiner för riskbedömningar, men de följs uppenbarligen inte.

Utöver riskbedömningar för den nya butiken måste följande områden omgående utredas:

* förändrad arbetsmiljö iom ny bemanning pga av butikens budget

* förändrad arbetsmiljö iom ensamarbete pga av butikens budget

* förändrad arbetsmiljö iom att butiken ligger mitt i en byggarbetsplats

* förändrad arbetsmiljö iom läckage och trasiga fläktar

Efter detta tror DFSA att arbetet med riskbedömningarna på 0170 kommer igång. Den stora frågan kvarstår dock: Hur ser det ut på de andra butikerna?

DFSA

(Tidigare publicerad i Stockholms LS meddelande nr. 7-8 2010)

Vem vaktar väktaren?

Systembolaget fortsätter att trassla in sig i tvivelaktigheter kring stölder och hemgångskontroller. I en förhandling rörandes hemgångskontroller försäkrade Systembolagets personalman Bo Rangborg att de väktare som utför kontrollerna inte är samma väktare som arbetat som vakt inne i butiken under dagen, men nu i sommar har två av DFSA:s medlemmar utsatts för kontroll av just den väktare som arbetat i butiken.

Bakgrunden till förhandlingen om hemgångskontroller var att DFSA påpekat att kontrollerna bröt mot både kollektivavtal och riktlinjer som satts upp för att skydda den personliga integriteten hos anställda, samt att det förekommit stölder i omklädningsrum och andra utrymmen på Systembolaget Globen och att misstankarna riktats mot en av väktarna på butiken (som numera har slutat). Vidare behövde parterna reda ut om kontrollerna skulle ske på arbetstid och om de var att se som en arbetsuppgift.

Enligt kollektivavtalet skulle inte kontrollerna ske på allmän plats, eftersom det var integritetskränkande, och Systembolaget försäkrade i förhandlingen att de väktare som personalen arbetat med under dagen inte skulle vara den som genomsökte personalens tillhörigheter. Hemgångskontroller skulle även ske på arbetstid samt ses som ”en del av avslutningsarbetet, som att räkna kassan”, enligt Systembolaget.

Mot den bakgrunden varslade DFSA blockad mot hemgångskontroller på allmän plats, som trädde i kraft 23 december 2009. Trots detta har två av DFSA:s medlemmar nu i sommar utsatts för hemgångskontroll. Kontrollen skedde på allmän plats och av den väktare som arbetat i butiken under dagen (men medlemmarna behövde inte visa upp sina väskor tack vare blockaden).* Det inträffade visar på att Systembolaget återigen ljugit för att komma undan kritik och mörka missförhållanden inom Systembolaget. Den väktare som misstänktes för stölder skulle således kunna vara den person som skulle komma att gå igenom personalens tillhörigheter.

En annan del av förhandlingen behandlade – mot bakgrund av dels de mutor  chefer tagit emot (nej, alla mutade chefer har inte tvingats gå) och dels de stölder inom Systembolaget, som alltså inte skett vid en hemgång men som skapat omfattande internt svinn – var Systembolagets inställng idag till att polisanmäla brott, då detta inte gjordes tidigare. Systembolaget skulle återkomma till DFSA i frågan via mail. Efter en längre mailväxling skrev personalman Helena Michels att det inte finns någon ”nedtecknad policy” att polisanmäla stölder. Att det inte skulle finnas en policy att anmäla stölder är förhoppningsvis också felaktigt. Och det skulle vara intressant att höra Systembolaget säga något annat.

*Systembolaget lyckades förmå Unionen att ändra i kollektivavtalet, som en direkt följd av DFSA:s blockad. Numera måste Unionens medlemmar visa upp sina väskor för väktare på allmän plats.

Läs mer:

Integritetsskydd i arbetslivet

Anställda visiteras på gatan

Blockad av integritetskränkande arbetsmoment

Unionen förhandlar bort integritetsskydd

Systembolaget kan fördela sina vinster klokare

Systembolaget säljer som aldrig förr. I början av juni skrev bl.a. Dagens Nyheter om vinförsäljningen som ökat med 60 % de senaste tio åren och idag torsdag väntar ytterligare rekordförsäljning på Systembolaget . ”Vi räknar med att en miljon kunder kommer att besöka systembutikerna dagen innan midsommarafton i år”, säger Rebecka Blomberg, pressekreterare på Systembolaget. Men var tar pengarna vägen?

Vi försäljare inom Systembolaget kan vittna om omfattande försämringar ute i butikerna. Det handlar om tajtare bemanning, högre arbetstempo och ökade risker för hot och våld i och med övergång till s.k. självbetjäningsbutiker. En självbetjäningsbutik kräver, i jämförelse med den tidigare överdiskbetjäningen, c:a 30 % mindre personal samtidigt som försäljningen ökar med 30%. Detta borde frigöra de resurser som krävs för att ha den bemanning som krävs för att de anställda ska kunna röra sig säkrare bland kunderna och för att butikerna ska undvika onödiga köer.

Systembolaget har enorma resurser och DFSA kräver att de används på ett förnuftigt sätt. Med en trygg och välutbildad personal ute i butikerna kan vi också motivera monopolet. Och Systembolaget har förutsättningarna.

(Läs den längre artikeln under Midsommar 2010)

Mer om Systembolagets midsommarförsäljning:
www.e24.se/lifestyle/mat-och-dryck/koptryck-pa-systembolaget
www.livetsgoda.se/artikel/artikel.asp?ArtikelId=651
www.nwt.se/filipstad/article728110.ece
ostgota.lokaltidningen.se/midsommar-kryddar-forsaljningen
ltz.se/nyheter/ostersund/1.2117514-nu-okar-forsaljningen-av-brannvin
www.fri-kopenskap.se/zino.aspx?articleID=34921
www.dagenshandel.se/dh/DagensH.nsf
lt.se.adp-visitor.sth.basefarm.net/nyheter/dags-for-hogtryck-pa-systembolaget

Midsommar 2010

Pressmeddelande 2010-06-24 från DFSA

Systembolaget kan fördela sina vinster klokare

Systembolaget säljer som aldrig förr. I början av juni skrev bl.a. Dagens Nyheter om vinförsäljningen som ökat med 60 % de senaste tio åren och enligt Systembolaget har den totala försäljningen ökat med närmare 8 % två år i rad.

”Det är mycket som talar för att det är den största försäljningsdagen i Systembolagets historia. Systembolaget har aldrig tidigare haft så många kunder. Omkring en miljon besökare och troligtvis försäljningsrekord”, sa Systembolagets presschef Lennart Agén om midsommarförsäljningen 2009. Inget talar för att det kommer att bli annorlunda i år. Men var tar pengarna vägen?

Vi försäljare inom Systembolaget kan vittna om omfattande försämringar ute i butikerna. Det handlar om tajtare bemanning, högre arbetstempo och ökade risker för hot och våld i och med övergång till s.k. självbetjäningsbutiker. En självbetjäningsbutik kräver, i jämförelse med den tidigare överdiskbetjäningen, c:a 30 % mindre personal samtidigt som försäljningen ökar med 30%. Detta borde frigöra de resurser som krävs för att exempelvis ha den bemanning som krävs för att de anställda ska kunna röra sig säkrare bland kunderna och för att butikerna ska undvika onödiga köer.

Istället har Systembolaget under samma tioårsperiod, som vinförsäljningen ökat så dramatiskt, tagit bort ersättningen vid extrainkall på kort varsel, extra betalt om en försäljare arbetar på en annan butik och de anställda har fått kortare obligatoriska grundutbildningar. Senast i raden är den lediga dag, som Annandag pingst innebar varje år, som uteblir när Nationaldagen infaller på en röd dag, vilket den gjorde i år. Systembolaget menar att denna ändring ligger utanför företagets kontroll (och det stämmer, men det ligger knappast inom de anställdas kontroll heller). Systembolaget har möjlighet att kompensera de anställda för detta, vilket många andra företag gör, men Systembolaget väljer att krama ur mer vinst. Var och en av dessa ändringar kan te sig små var för sig, men tillsammans innebär de en helt ny arbetssituation för oss anställda.

Ett annat exempel på hur Systembolaget ser mer till vinsterna än till personalens arbetssituation är de nya öppettiderna i stora delar av Stockholmsområdet. Numera ska de flesta butiker hålla öppet till 19.00 varje dag. Kundtrycket används som argument. Många av de innerstadsbutiker, som har mest kunndtryck på kvällarna, är också mycket små med få kassor. För god service och bättre arbetsmiljö är det självklara alternativet att skaffa större butiker, fler kassor och ökad bemanning för att möta trycket. Men det kostar naturligvis en del. Nu kan dessa butiker, som tidigare haft långa köer non-stop de två sista timmarna, förmodligen vänta sig långa köer i tre timmar istället.

Systembolaget har således resurserna och DFSA kräver att de används på ett förnuftigt sätt. Med en trygg och välutbildad personal ute i butikerna kan vi också motivera monopolet. Och Systembolaget har förutsättningarna.

Kontakt:

dfsa@sac.se

0738904237

Läs mer:

SOU: Var går gränsen?

Systembolaget har förutsättningarna

Dom smiter med allt mitt guld

Mister du en står dig tusen åter

Korrumpera med koll

Systembolaget har de senaste tio åren genomfört omfattande chefsrekrytering vid två tillfällen. Den mest kända och största var efter att c:a 100 av 400 butikschefer hade tvingats gå efter den s.k. mutskandalen, som blev känd för allmänheten 2002. Men redan 1999 när Anitra Steen tillträdde som VD kände Systembolaget till att det fanns en mutkultur inom företaget och en omorganisering genomfördes där det bla. rekryterades 28 nya områdeschefer. Under rubriken ”Rekrytera med koll” i senaste numret av Trygghetsrådets tidning TRR berättar personalchef Karin Furevik, som satt i den högsta personalledningen även då, om den betydligt mindre kända satsningen på just områdeschefer.

I artikeln lyfter Furevik bla. fram hur Systembolaget fick ”en bra sammansättning” genom ”en medveten strategi”, men missar att nämna bakgrunden till denna rekrytering och att det var ett led i att städa upp i företaget. Det gjordes även försök att mörka delar av muthärvan och butikschefer pekade även ut högre chefer på Systembolagets huvudkontor som inblandade i skandalen. Ingen av de högre cheferna fick emellertid gå.

En artikel i Dagens Industri, som behandlar Systembolagets rekrytering av chefer i samband med mutskandalen, avslutas med meningen: ”Det är viktigt att inte bara glömma det som varit, utan att lägga det bakom sig som en erfarenhet som används i framtiden.” Och det är just detta som DFSA anser att Systembolagets ledning missar när man genom personalchef Karin Furevik i Trygghetsrådets tidning lyfter fram dessa rekryteringar utan att ens nämna mutskandalen.

DFSA vill att Systembolaget ska vara en bra och trygg arbetsplats och vi är stolta över Systembolagets alkoholpolitiska uppdrag. Vi anser dock att vårt statliga monopol i alltför stor utsträckning beter sig som vilket vinstdrivande företag som helst, med omotiverade nedskärningar och vinstmaximering, som främst drabbar de anställda
- samtidigt som man utåt försöker ge sken av en ansvarsfull personalpolitik.

Läs hela artikeln från DI här:

Systemskifte på bolaget – Värderingar lika viktiga som affärer

Rekryteringen av nya butikschefer till Systembolaget efter mutskandalen var ett gyllene tillfälle att rensa ut mutkulturen inom bolaget och 91 procent av de sökande var externa kandidater. Det slutade dock med att 63 procent av de nya cheferna hämtades internt.

När mutor blev en del av systemet var det bolagets butikschefer som stod i fokus. Deras agerande, som resulterat i åtal för mutbrott, har fått hela det svenska alkoholmonopolet i gungning. Lyxresor, presenter och mutor insatta på chefernas bankkonton har gjort att Systembolagets märkesneutralitet har ifrågasatts. Neutraliteten är en förutsättning för att EU ska låta Systembolaget vara kvar.

En del i analysen om vad som har gått snett inom Systembolaget har pekat på slappa kontroller vid anställning av butikscheferna. Det har saknats rutiner för anställningsintervjuer och referenstagning, kriminalregister har inte kontrollerats och i princip all rekrytering har skett internt utan krav på ens gymnasiebehörighet.

Inför rekryteringen av 69 nya ersättare till mutåtalade butikschefer och andra som nyligen slutat av andra skäl gav Systembolagets VD Anitra Steen en projektledare, Britt-Louise Widmark, uppdraget att ta fram nya rutiner för rekryteringen. Över hela landet Systembolagets ledning beslutade också att ta hjälp av en extern rekryteringsfirma. Det hade aldrig hänt tidigare.

Valet föll på Proffice. En avgörande faktor var att Proffice har kontor över hela Sverige och att det skulle underlätta arbetet med tanke på att rekryteringen var nationell.
I början av april började Systembolaget annonsera efter butikschefer internt, i lokalpress, på jobbsajter på internet och via arbetsförmedlingens platsbank.
Så brett som möjligt ”Vi var angelägna om att gå ut brett så att vi skulle få ett så stort underlag som möjligt att arbeta vidare med”, säger Britt-Louise Widmark. Alla sökande hänvisades till internet. I en första sållning fick de försäkra att de hade gymnasiebehörighet, handel- eller restaurangerfarenhet och förstod innebörden av Systembolagets detaljhandelsmonopol. Enhetlig bedömning 4 700 sökande fanns kvar efter den sållningen. 91 procent av dem var externt sökande.

Proffice gjorde en första gallring i den gruppen och kallade därefter 301 personer till intervju. Systembolagets kravprofil låg till grund för intervjuerna, som var likartade över hela landet, men de sköttes helt av Proffice. ”Hela rekryteringsprocessen har genomförts på ett enhetligt sätt och det har varit viktigt att alla har bedömts på samma sätt”, säger Karin Benyamine, personalman på Systembolaget som varit med i rekryteringsgruppen.

Intervjuerna resulterade i att Proffice plockade fram två huvudkandidater till varje jobb som fick träffa Systembolagets chef i det aktuella området. Det blev de sökandes första kontakt med Systembolaget. Parallellt fortsatte Proffice sållningen och arbetspsykologiska test genomfördes. I det här skedet genomfördes också referenstagning. ”Vi var mycket noga med att varje person skulle lämna tre referenser”, säger Karin Benyamine.

Koll i polisregistret Systembolaget gjorde också en kreditprövning av kandidaterna som var med i slutrundan och krävde att de skulle lämna in en kopia på sitt kriminalregister.
”Det har vi inte krävt tidigare, men eftersom det här handlar om ett yrke med höga krav på heder och där butikschefen har ansvar för dyra varor och hanterar stora summor pengar tycker vi att det var motiverat”, säger Britt- Louise Widmark. ”Det fanns dock inget facit för bedömningen. Varje ärende måste avgöras individuellt, men en förskingringsdom skulle sannolikt varit otänkbar. Vad gäller mer bagatellartade brott bedömdes varje fall individuellt.”

Systembolaget krävde också en sanningsförsäkran om att den sökande inte ljugit och en hälsodeklaration. ”Det här är ett fysiskt krävande jobb som belastar rygg och knän”, förklarar Britt- Louise Widmark. En tredjedel utifrån Efter att slutfasen av rekryteringen var klar kom Proffice med en rekommendation till var och en av chefstjänsterna.
”Vi var faktiskt överens i samtliga fall”, säger Britt- Louise Widmark.

Resultatet blev att drygt en tredjedel av de nya cheferna externrekryterades.
”Vår ambition var att rekryteringen skulle resultera i en mix och det tycker jag att vi lyckades med. Det är en stor förändring inom Systembolaget och en tydlig markering att vi gör något nytt”, säger Britt-Louise Widmark. ”Det finns alltid en risk att det bildas konstiga internkulturer i en sluten värld så om Systembolaget fått in en tredjedel externa krafter är det väl bra.” Det säger etikprofessorn Hans de Geer. Hans de Geer har följt mutskandalen inom Systembolaget som utomstående granskare och professor i företagsetik. Han har lagt en del av ansvaret för mutkulturen på VD Anitra Steen och en organisation där mutor inte uppfattats som mutor.

Hans De Geer välkomnar därför att Systembolaget öppnat dörren för externa krafter i nyrekryteringen av butikschefer. ”Det är svårt för mig att ha en uppfattning om det var rätt att ta in just en tredjedel eller om det skulle varit fler eller färre”, säger Hans de Geer. ”Men det är bra att det kommer in folk som har andra erfarenheter och breddar kompetensen i företaget.” Systembolaget har i rekryteringsprocessen fäst stor vikt vid värdegrundsfrågor. Inställningen till alkoholmonopolet och den sökandes personliga bakgrund har varit uppe till diskussion. ”Det har kommit mer och mer i rekryteringar och det är bra att värdegrundsfrågorna finns med i processen så att företaget inte bara letar efter den bästa affärsmannen”, säger Hans de Geer.

Uppföljning viktigt Han anser att Systembolaget nu har en stor uppgift framför sig i utbildning och uppföljning av chefsrekryteringen. ”Det är viktigt att inte bara glömma det som varit, utan att lägga det bakom sig som en erfarenhet som används i framtiden”, säger professor Hans de Geer.

Lag om solidariskt ansvar nu!